Kan jag så lovar jag att även du kan :-)

Hej på er.

jag vet att jag skrev i senaste inlägget att jag skulle skriva om träningsupplägg i detta inlägget. Men jag lägger in ett annat inlägg i mellan, det kommer att komma jag lovar :-)


En av mina PT kollegor skrev ett sådant fint o bra inlägg, som gjorde att jag fick inspiration till detta.

En sak är säker man vet ingenting om en annan människa. Man tror att den personen har det bästa livet o är så lycklig. Men vad som finns bakom fasaden det vet ingen mer än den personen. Alla har vi en ryggsäck som vi bär på den är bara tyngre för vissa o lättare för andra. 

Många av de personer som jag har glädjen att lära känna nu, vet bara vem denna Emma är. De vet inte vem Emma var för 5,10,15 år sedan. De ser en Emma som jobbar som Personlig tränare, tränar en hel del och är positiv till livet. Jag är tacksam för att det är den bilden man ser nu. Men jag är den jag är för det som jag har varit med om. Det är nog först nu som jag kan se allt med de ögonen som jag gör. Ingen bitterhet eller avsky  finns.

Jag tror nog att vi alla har mindre bra minnen av tonåren. Jag kan inte säga vad det var som utlöste allt. Men i mellanstadiet så var jag ett lätt objekt att säga saker till, jag var inte den snyggaste i klassen o absolut inte den smalaste. Jag hade kompisar och då var jag även med i scouterna. Men ändå för att dämpa sorgen för vad de sa om mig så åt jag godis, det blev när jag skulle till pianolektionerna så smet jag in i affären. Detta gjorde ju då inte mig smalare.

När man skulle börja sjuan så ville jag börja i en annan skola än de andra, men det slutade med att vi hamnade alla i samma skola o i samma klass. Trodde väll att det skulle bli bättre. Men det var väll nu det satte igång, nu kom det även fram att jag hade dyslexi. Helt enkelt ytterligare en sak att klanka ner på, det räckte inte med att man var tjock man hade dyslexi också. 

En situation som jag aldrig kommer att glömma oavsett hur mycket jag försöker är: Vi sitter i ett klassrum jag går i sjuan eller åttan. Jag sätter mig på stolen o killen bakom mig skriker till de som sitter vid fönstret att de skall öppna fönstren för det kommer att explodera nu. Vet att jag satt kvar helt tyst men inom mig så grät jag.

Scouterna var min räddning, där kunde jag vara mig själv. Sommaren mellan åttan och nian var jag på konfermationsläger på Lysestrand. Den sommaren kommer jag aldrig att glömma där fick jag ett självförtroende. Träffade människor som fortfarande står mig nära och som jag aldrig kommer att glömma.

Efter sommaren kom jag tillbaka till skolan o började säga ifrån. Det blev en sådan skillnad, de slutade säga att jag fet, ful, tjock att jag var dum för jag inte kunde stava mm. 

Något som inte tog lika snabbt, det var att få min självkänsla stark. Det är nog inte fören nu när jag snart är 35 år som jag kan säga att: jo Emma du ser bra ut du kan vara nöjd med dig själv.

Jag har fortfarande svårt att ta till mig när någon säger att jag ser bra ut eller om jag har gjort något bra. Men det jag gör nu som jag absolut inte kunde gör för fem år sedan det är att säga Tack tillbaka. Innan trodde jag att de hade en baktanke med att de sa så, att det skulle komma ett MEN. 

Jag skrev innan att jag är den jag är för det jag har varit med om. Hade jag fått leva om mitt liv så hade jag ju absolut inte velat leva dessa åren igen. Men jag vet hur det känns när någon säger saker till än, när man har ett självförtroende som ligger under marken. Jag vet också hur det känns när man börja märka att man blir starkare och starkare man börjar se livet på ett annat sätt. 

Jag har saker jag fortfarande måste jobba med varje dag för att inte ta mig tillbaka till Emma 13 år igen. Men jag kan se Emma 13 år på ett annat sätt nu och vill bara hjälpa henne. Jag känner ingen avsky för de personer som gjorde detta mot mig under dessa år. Antingen vet de vilka de är och jag hoppas då att de lär sina barn att alla är vi lika mycket värda oavsett hur vi ser ut. Eller så vet de inte vad de gjorde o ja men då är det så.


Jag skriver inte detta för att få sympati eller något sådant. För jag försöker att lägga bit för bit bakom mig och försöka se livet så positivt som jag bara kan. Jag är bara glad om jag kan inspirera någon. En sak som jag har märkt är att jag var inte ensam om att ta mig igenom tonåren på detta sätt. Vi är fler som har haft det jobbigt o det finns de som har haft det betydligt jobbigare än vad jag har haft. 

Men kom i håg vi är dem vi är för det vi har varit med om. Jag kommer alltid se det med positiva ögon från och med nu :-) 


 

Hösten 2014

 

Våren 2010


Kan jag så kan du :-) 
















 












Hur ofta äter du?

Förra inlägget skrev jag om hur viktigt det är med vilan.

Kan ju då säga att jag har verkligen lyssnat på mig själv där. Har nu legat i feber i två dagar, i dag är febern borta men rösten är inte riktigt med mig. Så denna lördagen blir det hemma i soffan också.

 


I detta inlägg tänkte jag skriva om kosten och lite mer om hur ofta äter vi egentligen.

När jag träffar PT kunder så säger de flesta att de äter bra. Men de når ändå inte sina mål, de vet inte vad som är fel. Kan säga att i nästa alla fall så är det för de äter för sällan. 

För att gå ner i vikt eller upp i muskelmassa så måste man äta, Vist gäller de gamla reglerna att det man stoppar i sig det skall man också förbränna. Om man inte gör det, det är då man lägger på sig vikt istället.   

De flesta jag möter som vill gå ner i vikt de tränar flera gånger i veckan de äter mat som är bra för dem. Men de tror att om man drar ner på maten o tränare hårde så kommer man att gå ner i vikt. O jag vist det kommer man göra till en början, men sedan kommer det att stanna av. Man kommer att komma till ett stadie där man inte märker av några skillnader man fortsätter o träna i vissa fall så drar man ner på maten ännu mer för man vill ju gå ner de där kilona man har sagt. 

Det jag då oftast ser är att de äter för sällan. Ett exempel kan vara detta:

 Frukost: kl 7

 Lunch: kl 13

 Ev en frukt innan träningen. 

 Middag: efter träningen så ev runt kl 20. 

 Mellan frukosten och lunchen är det 6 timmar o mellan lunchen och middagen är  det 7 timmar. 

Det som händer är att personen har ingen energi till att träna. Vist personen kanske inte känner sig trött men kroppen har inget att ge. Den använder de reserver som finns o på det sättet så kommer inget att hända. Man har mer eller mindre lagt en timme i onödan på sin träning. Kanske känns hårt att säga så, men lite så blir det. Kroppen har ju inget att förbränna med.

Tänk att du har en bil o för att få den att rulla så måste det finnas bensin i den, lika dant är det med våran kropp. Vi måste ha energi i den för att den skall fungera till 100%.

Och då måste vi äta.

Mitt förslag på en dag är:

Frukost:  kl 07

Mellanmål: kl 10

Lunch: kl13

Mellanmål: kl16

Middag: kl 20

Nu kommer säkert flera undra ,ja men detta att man inte skall äta efter kl 18 på kvällen ?

Jag tycker man måste se till sitt egna liv hur ser det ut, tränar jag mycket på kvällen ja men då kanske jag måste få i mig något när jag har kommit hem. Men man kan ta det största målet till lunchen o låta målet på kvällen vara något lättare. 

För jag förstår att man inte vill vara jätte mätt när man skal lägga sig. 

Men tanken är mer att försöka få i sig lite var 3-4 timme under hela dagen. Det gör att du kommer orka mer o blodsockret kommer inte blir som en bergodalbana. 

( klockslagen i mitt förslag är som sagt ett förslag ) 


 

                


Ett annat tipps jag kan ge när det gäller maten, det är att när du lagar mat gör några extra portioner som du fryser in. Det gör det så mycket lättre när du kommer hem efter träningen att bara värma maten. 

Det var mitt första steg till min förändring. Jag var jätte duktig innan att äta yoghurt o mackor när jag kom hem från träningen. För jag orkade inte ställa mig o laga mat. Men när jag väl började laga storkok o hade flera matlådor i frysen då fanns det inget hinder. Jag tog ut matlådan från frysen på morgonen o när jag sedan kom hem så värmde jag den. Det tog ungefär lika lång tid som att hälla upp yoghurten o göra den där mackan.Nu fick jag i mig bättre mat det var även nu jag såg skillnad på vågen. 


Är det så att du är i stadie där du känner att inget händer, kolla lite hur ofta äter du. Det kanske är så att det är där boven är.  

Jag har nu inte skrivit något om vad du skall äta o det kommer jag inte göra. För det finns så många där ute som säger vad vi skall o inte skall äta nu för tiden. Något som passar mig jätte bra kanske inte passar dig. Vad har jag för rätt att säga att du skall äta det då??

Man får försöka hitta sin väg i denna djungel men jag lovar om du skriver till mig o vill ha tips o råd så kommer jag självklart att hjälpa dig. 

Nästa inlägg kommer att bli om träning och hur mitt tränings upplägg ser ut för 2015 


Ha det kanon till dess :-) 


0 kommentarer | Skriv en kommentar

Träna + Kost + Vila = Viktigt

Träna och äta det vet vi alla att vi måste göra för att mår bra. Men ni vet att även  vilan är lika viktig.

När vi tränar så bryter vi ner musklerna o för att de skall bli starka och kunna växa så måste de få en chans att vila. Helt enkelt så finns det tre viktiga byggstenar som man måste ha lika mycket av. Skulle det bli mindre av någon av dem så är det en anledning till varför man inte ser några resultat, man blir sjuk eller man skadar sig. 

En av många saker som många gör nu när det nya året har kommit är just att man hoppas över vilan. Man har gett sig fasen på att man skall hålla sitt ny års löfte och man kör 100%. 

Jätte kul o jätte bra att Du vill ta detta steg,men snälla ta det lugnt. Har du innan inte tränat så mycket. Sätt ett mål att du skall träna 2-3 gånger i veckan, efter  3-4 veckor öka upp dosen. Ni som har tränat ett tag men har haft ett uppehåll under julen. Ta det lugnt ni också nu, kör de antal träningspass ni brukar men låt kroppen få vänja sig. Om man stannar upp o lyssnar på kroppen så lovar jag er att ni kommer att kunna träna längre utan att bli sjuka eller få några skador. 

Jag har under en längre tid haft Söndagar som min vilo dag. För mig passar det jätte bra att ha en speciell dag som jag vet att jag skall vila på. O vila behöver inte betyda att man ligger i soffan eller i sängen. Utan det kan vara att man går en promenad eller något annat som är lugnt. 

Jag har två mål detta år o det är att göra två Halv Irion Man  och jag vet att det kommer att bli en hel del träning. För att jag skall fixa detta så måste jag ha en balans mellan de tre olika byggstenarna, Träningen+ Kosten+ Vilan.

Jag säger inte att det är lätt att få en balans på dessa bitar, för det vet jag mycket väl att det inte är. Har själv kämpat så mycket med detta, men när jag väl fattade hur viktigt det är. Det var då det började hända saker för mig. 

Kommer i nästa inlägg skriva mer om kosten.

Till dess, ta hand om er o kämpa på. Jag vet att ni kommer att fixa era mål oavsett vad det är :-) 


 



Näst sista dagen på detta år,,MEN snart första dagen på det nya

Ja men då är man inne på det  näst sista dygnet på detta år 2014. 

Jag har nog inget direkt jag kan säga som har varit jobbigt eller dåligt med detta år, o det menar jag verkligen. Inget jag kan komma ihåg just nu, ok jo en sak men det tar vi inte nu. Det var faktiskt länge sedan jag kände så, om jag ens har känt så innan.

Nu menar jag inte att det har varit ett lätt år, för det har det absolut inte varit men ett spännande o ett lärorikt år. Jag har fått upp ögonen på min vardag på ett annat sätt än innan. Att se saker mer i det positiva än i det negativa som jag tydligen har gjort. Att om jag är glad o positiv till mig själv så kommer även andra att vara det. Om jag säger att saker o ting kommer att fixa sig så kommer det att göra det. Och inte som innan när allt kändes som ett helvete o att inget kommer att fixa sig.

För jo så tyckte jag innan, jag tyckte är livet var jävligt orättvist. Varför skulle JAG få alla sjukdomar, varför kunde inte jag träna som alla andra. Varför kan inte jag stava eller läsa lika fort som de andra mm mm mm . Listan kunde  göras hur lång som helst. 

Nu kan jag känna lite pinsamhet över hur jag har bettet mig mot mig själv.

Vad som fick upp mina ögon är tro det eller ej men det är en bok. Fick låna en bok av Mia en kompis som heter Kraft. Det är en serie böcker som Rhonda Byrne har skrivit. Där Kraft är nog den andra boken. Hemligheten heter den första o det har kommit en tredje bok också. Det är nog en av de bästa böckerna jag har läst, man får sig en tankeställare kan man gått säga. Det fick jag iallafall, till det positiva. 

Har ni inte läst den så GÖRRRR det :-) 


 


Det är även nu man avlägger sina nyårs löften, har ni några ??

Jag brukar inte lägga några för jag är sååå dålig på att hålla dem. Men i år kommer jag avlägga ett. Det är att jag skall komma i säng i tid, nu låter det kanske inte så allvarligt och det behöver det inte vara häller. Men för mig så skulle det vara så bra om jag kom i säng någon timme tidigare varje kväll. Förstår inte vad som är så svårt att ta sig till sängen, för när jag väl lägger mig så oftast så somnar jag på engång. Men det är just det där klivet att gå o lägga sig som är mitt problem. 

Så vad har ni för nyårslöften,, kan ni inte skriva dem till mig. För en sak som jag vet det är att om man skriver ner dem eller säger dem högt så håller man dem. Då vet man att andra också vet om dem o man vill ju inte göra dem besvikna genom att inte hålla dem eller hur.


Hoppas ni får en jäte fin Ny års afton, njut o ta han om er. Så vet jag att 2015 kommer att bli lika bra om inte lite bättre än 2014 :-) 

KRAM PÅ ER.. 

 


0 kommentarer | Skriv en kommentar

Vad har hänt ???

Ja men då är det snart jul o detta året är på väg att ta slut. 

Sitter hemma har lite ont i huvudet om det är för att jag har sovit alldeles för länge eller något annat ,,ja det vet man inte. Ni som nu undrar om jag var ute o dansade på borden i går så är svaret ,,,,NEJ. Man kan ha ont i huvudet eller sova för länge ändå ;-) 

Satt o tänkte lite på vad som har hänt under detta året, och det jag kom fram till var.. Vad har INTE hänt. 

För ett år sedan var jag klar med PT utbildningen, jag började jobba som Personlig Tränare i januari. Gick till baka till Post hotellet och jobbade som frukost kock. Under januari månad tog jag även tag i att jobba mer med Forever.

Bestämde mig att jag ville testa på detta med tempo cykling och bestämde mig att jag skulle ställa upp i några tävlingar. Ville även testa på detta med triathlon. Kanske tog i lite väl, när jag trodde att jag skulle kunna ställa upp i 4 triathlon tävlingar. Men men vad är det dom säger att man skall sikta upp till stjärnorna så kanske man når molnen. ;-) 

Under detta år hittade jag även värdens bästa träningskompis och vän :-) Tänk vad en bil resa till Kalmar och tillbaka kan göra. Jag och Therese bestämde att vi skulle åka över dagen till Kalmar och kolla på IronMan. Den dagen gav oss så mycket inspiration att vi bestämde att vi skulle träna i hopp och göra några större tävlingar nästa år. Men först hade vi  en sprint vi skulle ta oss igenom under Augusti månad på Tjörn. Det blev min första triathlon tävling o det var sååå kul. Simningen skall vi inte prata om men jag tog igen det m cyklingen o löpningen,, ja den kan ju bli bättre. Men det var då jag kom fram till att Triathlon är det som Emma skall hålla på med :-) 

Själva sommaren blev väl inte så som jag hade tänkt. Hade trott att mina 80% på Post hotellet skulle hållas som man hade blivit lovad. Men nej det blev betydligt mer och där på PT jobbet. Så det blev bara för mycket med allt, så inget av det jag hade velat göra blev av. Där av att jag inte orkade träna så mycket jag hade tänkt och jag kunde inte ställa upp i de tävlingarna jag ville. Men jag lovar jag har lärt mig så mycket på detta.

Efter mina 3 veckor semester så bestämde jag mig att jag måste göra något åt situationen för detta funkar inte. Så jag tog steget och sa upp mig från Post hotellet. Ett beslut som jag inte ångrar en sekund nu, men just då var jag livrädd. Flera gånger har man tänkt ,, gjorde jag rätt. Kommer detta funka kommer jag klara mig. Men nu i dag kan jag säga,,jo jag fixar detta. 

Jag jobbar som PT har mina cykel klasser som jag bara älskar. Jobbar även extra som personlig Asisstent. Även jobbet med Forever har öppnat upp nya dörrar som jag aldrig trodde jag skulle få.  Att kunna komma hem efter en dag o känna att jag har hjälp någon anan är nog en av de bästa känslorna jag kan känna. 

Jag kan bara säga att år 2014 har varit ett bra år men jag vet att 2015 kommer att bli en kanon år också. För det blir bara så som du vill ha det. 


 

     

Prova på triathlon vid Råda sjön tillsammans med de bästa tjejerna :-) 

 

IronMan i Kalmar 2014, innan 2020 skall jag också vara där,,,

 

Vid starten i Hamburg med HCK Vännerna, nu är det 15 mil som gäller 


Innan starten på Tjörn, snacka om att man var taggad,, 


Njut av julen o ta hand om er.

God Jul. 

Jätte KRAM 


0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg